söndag 5 februari 2012

Att vara lagom glad är en konst

Helg och pappersarbete (tack för att ni låter mig ligga i soffan och pilla naveln på fritiden kära skattemyndigheten) utgör ingen grund för intressanta blogginlägg så letade upp bilder på en svansamputation för att ni ska få se nå´nting roligt iallafall.  (Se´n är det ju oändligt mycket trevligare att kika på gamla bilder i datorn än att bokföra. Déja-vù från studietiden; kvällen före en tenta kunde det bli extremt akut att frosta av frysen.)
Den här svansen behövde bort då hunden slog sönder den om och om igen (jätteglad-hund-med-lång-svans-problem). Vi kapade den ovanför det skadade området för att ge den bästa möjlighet till läkning. Hunden fick sova gott och få en ryggbedövning (kvinnor som fött barn vet vad jag talar om) innan en stas (slangen) sattes dit då det är flera artärer i svansen som blöder ordentligt när man skär annars. Snittet läggs lite nedanför den svanskota man tänkt klippa av (med bentång = machoinstrument, inte av kastrationstångskaliber men ändå) för att man ska kunna täcka benstumpen som blir kvar med muskler som "vaddering" och hud. Artärerna knyter man åt (finns fina ord för allt man gör, t.ex. att snöra av kärl såhär kallas för att man ligerar) se´n släpper man stasen (slangen ni vet) och kollar om det börjar blöda, gör det det får man ligera igen (vilket ni ju nu vet exakt vad det är). När man är nöjd syr man igen huden och har en glad hund med en glad svansstump som vaknar och en ännu gladare matte som slipper torka mer blod från väggarna. :)
 







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.